What goes around comes around

Igår åkte vi in med en av våra 1-åringar till huntley, eller mamma och papppa åkte in med mackan för jag kände att jag orkade inte höra domen där nere. Mackan har varit konstig, han har varit vinglig ett tag och har inte musklat sig som dem andra. Så bara var ute och tittade på honom i helgen och tog blodprov på honom som visade att hans allmäntillstånd var nedsatt. Så vi bestämde i samrådan med barbro att han skulle ner och röntgas och sen efter det skulle vi ta ställning till vad som skulle göras med honom. Jag är den som skyddar mig själv genom att måla fan på väggen redan innan, så jag har gått omkring och känt mig lite ledsen för jag vill verkliogen inte göra av med honom. Så när mamma ringde idag och berättade att det var som vi hade misstänkt, han har en skada på en halskota så började jag gråta. Men det är som så att barbro tror att han kan bli bra, så nu ska han stå inne ett tag framöver och bara ta det lugnt. Meningen är att han inte får gå med andra i fortsättningen men han ska nog få gå med ike så att han har ngt sällskap. Kalle ska ha en stor eloge då han har följt med mackan idag som stöd i transporten, vad hade vi gjort utan honom. Mamma berättade att kalle hade stått och pussat på mackan i transporten, jätte sött<3
Nu får vi bara hoppas på det bästa!

Om 4 timmar drar mamma och jag till öland på meeting, blir ju även en liten minisemester.Så håll nu tummarna för henne och puhan.

Kram på er alla<3