Breeders............
I fredags tog breeders slut för oss och jag tänker inte ljuga! Jag blev besviken men det var inte första gången och det är nog inte den sista gången heller!!
Allt började på tisdagen, Lotta och jag körde ner till Flyinge. Mamma jobbade och lyckades inte få ledigt, vilket vi inser så här i efterhand hade varit jätte viktigt! Vi installerade husvagnen först och sen lastade vi av Molly och packade ur allt och ställde i ordning saker. Sen var det dags för att rida prinsessan, det var fri ridning i Crafoord hallen. Så vi skrittade ner dit och hade tur för där var inte så många hästar, vi fick höra att där hade varit kaos precis innan vi kom. Jag fick inte till henne helt hundra när jag red, hon var spänd men inte spänd så att hon kastar sig men spänd i ridningen. Där hade jag behövt mammas hjälp, för att kunna få henne ur den spändheten. Tyckte att jag fick igenom en del men inte allt men vi skrittade tillbaka till uppstallningen och gjorde i ordning molly för natten. Sen åkte vi och köpte pizza.
Den natten kändes så lång, vet inte hur många gånger jag tittade på klockan men tillslut så var klockan sju så jag och Chanel gick och morgonfodrade Molly.
Vid veterinärbesiktningen så var först Molly slö men efter att ha fått igång henne så passage hon istället och blåste upp sig hela vägen tillbaka till stallet. Det roliga är att fast hon gör detta så far hon inte omkring som andra hästar kan göra utan hon passagar bredvid mig!
Sen när det var dags för att rida fram Molly så kändes hon konstig och när jag kom fram till kastanjegården där vi skulle rida fram så kändes hon spänd och lite okontaktbar. Kände att jag inte ville börja trava men visste att jag var tvungen och rätt så snabbt kom kvittot på varför det kändes obehagligt. Hon började bocka som bara den, shit!! Ner till skritt och försökte få kontakt med henne och försökte börja trava igen, en liten stund funkade det sen bröt helvetet lös och hon började bocka som bara den och jag tänkte att nu åker jag av. Fick stop på henne och hoppade av direkt. Stressad så in i norden!
Longerade henne och nu hade jag en riktig liten rodeohäst!! Sadeltvång så in i norden. När jag hade longerat henne en stund så satt jag upp på henne i Wallenberghallen och först var hon lite spänd men slappnade av efter ett tag. Checkade av att hon höll sig lugn i alla gångarterna och lät henne gå i en väldigt låg rund form. Vågade inte sätta trycket i henne och så blev det även inne på banan. Detta gjorde att vi inte fick bra poäng och sen tycker inte ena domaren om oss, tyvärr.
Vi gjorde om planerna till torsdagen och mamma åkte hem då hon skulle jobba på torsdagen. Fixade en sån special gjord eric le tixerant som vi blev tipsade om skulle hjälpa henne mot sadeltvånget. Skrittade ut henne på torsdagen vid lunchen, skrittade bort till galoppbanan och där travade och galopperade vi för att känna hur det kändes och hon var fin i ryggen, ingen tendens till att bocka alls!!!
Sen kom mamma efter jobbet och vi trimmade i crafoordhallen och mamma hjälpte mig verkligen få till det och hon kändes riktigt fin efter ett tag. Det blir sån skillnad när hon kan hjälpa mig hela tiden med hjälp av headsetet, just de här små detaljerna. Kände mig lugnare efter trimningen.
Vi fick en tidig start på fredags morgonen, så det var bara att upp och hoppa tidigt. Hon kändes fin på framridningen och vi fick till några fina längningar. Vi valde att rida fram länge och se till så att hon var ”på mattan”. Inne på banan kände jag att jag inte fick till den där lilla extra energin i längningarna, men annars kändes hon fin!! Lite snåla poäng ansåg vi och det fick vi bekräftat av människor som hade sett ritten.
Har fått många lovord och mycket beröm för hur fin hon är och klart hon är ;) Hon är fantastisk och hon blir bara bättre hela tiden. Nu blir det inte mer tävlande för oss mer i år utan vi ska börja jobba på bytena så att vi kan komma till final i breeders nästa år!!
Bilder finns där nog en hel del men de kommer när Lotta har tid!!
Tack alla som har funnits och stöttat mig och Molly. Ni är guld värda!!!
Allt började på tisdagen, Lotta och jag körde ner till Flyinge. Mamma jobbade och lyckades inte få ledigt, vilket vi inser så här i efterhand hade varit jätte viktigt! Vi installerade husvagnen först och sen lastade vi av Molly och packade ur allt och ställde i ordning saker. Sen var det dags för att rida prinsessan, det var fri ridning i Crafoord hallen. Så vi skrittade ner dit och hade tur för där var inte så många hästar, vi fick höra att där hade varit kaos precis innan vi kom. Jag fick inte till henne helt hundra när jag red, hon var spänd men inte spänd så att hon kastar sig men spänd i ridningen. Där hade jag behövt mammas hjälp, för att kunna få henne ur den spändheten. Tyckte att jag fick igenom en del men inte allt men vi skrittade tillbaka till uppstallningen och gjorde i ordning molly för natten. Sen åkte vi och köpte pizza.
Den natten kändes så lång, vet inte hur många gånger jag tittade på klockan men tillslut så var klockan sju så jag och Chanel gick och morgonfodrade Molly.
Vid veterinärbesiktningen så var först Molly slö men efter att ha fått igång henne så passage hon istället och blåste upp sig hela vägen tillbaka till stallet. Det roliga är att fast hon gör detta så far hon inte omkring som andra hästar kan göra utan hon passagar bredvid mig!
Sen när det var dags för att rida fram Molly så kändes hon konstig och när jag kom fram till kastanjegården där vi skulle rida fram så kändes hon spänd och lite okontaktbar. Kände att jag inte ville börja trava men visste att jag var tvungen och rätt så snabbt kom kvittot på varför det kändes obehagligt. Hon började bocka som bara den, shit!! Ner till skritt och försökte få kontakt med henne och försökte börja trava igen, en liten stund funkade det sen bröt helvetet lös och hon började bocka som bara den och jag tänkte att nu åker jag av. Fick stop på henne och hoppade av direkt. Stressad så in i norden!
Longerade henne och nu hade jag en riktig liten rodeohäst!! Sadeltvång så in i norden. När jag hade longerat henne en stund så satt jag upp på henne i Wallenberghallen och först var hon lite spänd men slappnade av efter ett tag. Checkade av att hon höll sig lugn i alla gångarterna och lät henne gå i en väldigt låg rund form. Vågade inte sätta trycket i henne och så blev det även inne på banan. Detta gjorde att vi inte fick bra poäng och sen tycker inte ena domaren om oss, tyvärr.
Vi gjorde om planerna till torsdagen och mamma åkte hem då hon skulle jobba på torsdagen. Fixade en sån special gjord eric le tixerant som vi blev tipsade om skulle hjälpa henne mot sadeltvånget. Skrittade ut henne på torsdagen vid lunchen, skrittade bort till galoppbanan och där travade och galopperade vi för att känna hur det kändes och hon var fin i ryggen, ingen tendens till att bocka alls!!!
Sen kom mamma efter jobbet och vi trimmade i crafoordhallen och mamma hjälpte mig verkligen få till det och hon kändes riktigt fin efter ett tag. Det blir sån skillnad när hon kan hjälpa mig hela tiden med hjälp av headsetet, just de här små detaljerna. Kände mig lugnare efter trimningen.
Vi fick en tidig start på fredags morgonen, så det var bara att upp och hoppa tidigt. Hon kändes fin på framridningen och vi fick till några fina längningar. Vi valde att rida fram länge och se till så att hon var ”på mattan”. Inne på banan kände jag att jag inte fick till den där lilla extra energin i längningarna, men annars kändes hon fin!! Lite snåla poäng ansåg vi och det fick vi bekräftat av människor som hade sett ritten.
Har fått många lovord och mycket beröm för hur fin hon är och klart hon är ;) Hon är fantastisk och hon blir bara bättre hela tiden. Nu blir det inte mer tävlande för oss mer i år utan vi ska börja jobba på bytena så att vi kan komma till final i breeders nästa år!!
Bilder finns där nog en hel del men de kommer när Lotta har tid!!
Tack alla som har funnits och stöttat mig och Molly. Ni är guld värda!!!
