Breeders............

I fredags tog breeders slut för oss och jag tänker inte ljuga! Jag blev besviken men det var inte första gången och det är nog inte den sista gången heller!!

Allt började på tisdagen, Lotta och jag körde ner till Flyinge. Mamma jobbade och lyckades inte få ledigt, vilket vi inser så här i efterhand hade varit jätte viktigt! Vi installerade husvagnen först och sen lastade vi av Molly och packade ur allt och ställde i ordning saker. Sen var det dags för att rida prinsessan, det var fri ridning i Crafoord hallen. Så vi skrittade ner dit och hade tur för där var inte så många hästar, vi fick höra att där hade varit kaos precis innan vi kom. Jag fick inte till henne helt hundra när jag red, hon var spänd men inte spänd så att hon kastar sig men spänd i ridningen. Där hade jag behövt mammas hjälp, för att kunna få henne ur den spändheten. Tyckte att jag fick igenom en del men inte allt men vi skrittade tillbaka till uppstallningen och gjorde i ordning molly för natten. Sen åkte vi och köpte pizza.
Den natten kändes så lång, vet inte hur många gånger jag tittade på klockan men tillslut så var klockan sju så jag och Chanel gick och morgonfodrade Molly.
Vid veterinärbesiktningen så var först Molly slö men efter att ha fått igång henne så passage hon istället och blåste upp sig hela vägen tillbaka till stallet. Det roliga är att fast hon gör detta så far hon inte omkring som andra hästar kan göra utan hon passagar bredvid mig!

Sen när det var dags för att rida fram Molly så kändes hon konstig och när jag kom fram till kastanjegården där vi skulle rida fram så kändes hon spänd och lite okontaktbar. Kände att jag inte ville börja trava men visste att jag var tvungen och rätt så snabbt kom kvittot på varför det kändes obehagligt. Hon började bocka som bara den, shit!! Ner till skritt och försökte få kontakt med henne och försökte börja trava igen, en liten stund funkade det sen bröt helvetet lös och hon började bocka som bara den och jag tänkte att nu åker jag av. Fick stop på henne och hoppade av direkt. Stressad så in i norden!
Longerade henne och nu hade jag en riktig liten rodeohäst!! Sadeltvång så in i norden. När jag hade longerat henne en stund så satt jag upp på henne i Wallenberghallen och först var hon lite spänd men slappnade av efter ett tag. Checkade av att hon höll sig lugn i alla gångarterna och lät henne gå i en väldigt låg rund form. Vågade inte sätta trycket i henne och så blev det även inne på banan. Detta gjorde att vi inte fick bra poäng och sen tycker inte ena domaren om oss, tyvärr.

Vi gjorde om planerna till torsdagen och mamma åkte hem då hon skulle jobba på torsdagen. Fixade en sån special gjord eric le tixerant som vi blev tipsade om skulle hjälpa henne mot sadeltvånget. Skrittade ut henne på torsdagen vid lunchen, skrittade bort till galoppbanan och där travade och galopperade vi för att känna hur det kändes och hon var fin i ryggen, ingen tendens till att bocka alls!!!

Sen kom mamma efter jobbet och vi trimmade i crafoordhallen och mamma hjälpte mig verkligen få till det och hon kändes riktigt fin efter ett tag. Det blir sån skillnad när hon kan hjälpa mig hela tiden med hjälp av headsetet, just de här små detaljerna. Kände mig lugnare efter trimningen.

Vi fick en tidig start på fredags morgonen, så det var bara att upp och hoppa tidigt. Hon kändes fin på framridningen och vi fick till några fina längningar. Vi valde att rida fram länge och se till så att hon var ”på mattan”. Inne på banan kände jag att jag inte fick till den där lilla extra energin i längningarna, men annars kändes hon fin!! Lite snåla poäng ansåg vi och det fick vi bekräftat av människor som hade sett ritten.

Har fått många lovord och mycket beröm för hur fin hon är och klart hon är ;) Hon är fantastisk och hon blir bara bättre hela tiden. Nu blir det inte mer tävlande för oss mer i år utan vi ska börja jobba på bytena så att vi kan komma till final i breeders nästa år!!

Bilder finns där nog en hel del men de kommer när Lotta har tid!!

Tack alla som har funnits och stöttat mig och Molly. Ni är guld värda!!!

Suck

Självklart hamnade jag första utanför placering, låter kanske lite grinigt men haft det så några gånger sen Falsterbo. Men jag var jätte nöjd med henne, hon har börjat trava bättre och det är skoj. Hon blev lite tittig och spänd inne på banan så hon blev stundtals kort i halsen men hon är ridbar iallafall. Första gången jag upplevde henne som tittig men där är en del att titta på i stora ridhuset så det var en bra träning. Vi hamnade på 65,7% helt okej.

Nästa tävling är om två veckor och då ska vi ge oss på våra sista breeders kval. Tror inte att jag kommer att kvala dock, har den känslan :(
Men har en plan b isåfall!

Ha det, tjingeling

Ps appen funkar ;)


Bad bad bad!!!

Snacka om dålig uppdatering men skit appen har inte funkat men nu verkar den funka?!

Just nu är vi påväg till Flyinge för att rida n nationell MSVC:1, spännande! Dock är där en del ekipage som ligger högre i utbildningen bl.a. En som gått unghäst VM för 6 åringar, flera som tävlar MSVB och någon som startat MSVA. Men vi ska göra vårat bästa :)
Gick upp kl fyra så känner mig rätt så seg just nu
Sen i eftermiddag/kväll så ska vi till min moster som fyller 60 år hipp hurra.

Om appen funkar så uppdaterar jag er sen om hur det har gått :)


Påväg!!!!!

Nu är Lotta och jag påväg till Falsterbo, wieeee!!
Idag ska vi se på hoppningen och i morgon blir det dressyren. Ska försöka shoppa lite grand, behöver ett nytt regntäcke till Molly. Hoppas på att hitta ett hos Strömbergs gård!


Uppdatering

Uppdateringen har varit dålig tyvärr men vi haft fullt upp och vi blev rätt så trötta efter Falsterbo i tisdags. Ska snart hålla en lektion men jag kan snabb uppdatera er om att det gick jätte bra, över förväntan och Molly skötte sig jätte bra. Mer om det kommer senare i kväll!!


Dagens ridpass

Slänger in ett snabbt inlägg från mobilen innan jag ska börja jobba.
Red igenom programmet idag och det kändes helt okej. Red igenom det hemma och vid ridbanan så höll de på att pressa ensilaget samtidigt som mio och cosmos dampade runt. Inte jätte bra utgångsläge men vi fixade det med mammas hjälp. I början av passet så kände jag mig stressad och ville för mycket så mamma hjälpte mig och när jag blev lugn så blev Molly lugn såklart!!!

Kan sätta mer tryck i henne när vi rider programmet men det är skönt att veta att hon kan gå det lite lugnare med så mycket som händer runt omkring. Och mamma som är min största kritiker, (vilket är jätte bra) tyckte hon var fin och med det programmet vi red idag så skulle vi hamna på 70% och vi har mer att ge!!
Nu ska jag jobba 22 timmar och sen i morgon fyller Lottisen år så vi ska fira henne på kvällen.

Kram på er!


Fika time

Fika med jannica innan det är dags för att ta tag i nästa häst. Molly står på tur, även idag blir det hack. I morgon blir det förhoppningsvis löshoppninh om vädret tillåter!


Busy busy

Som rubriken säger är det fullt upp idag!

-börjar med att hämta foder.

-hämta spån

- hämta grejor på Biofarmab

-rida cosmos

-hämta mina nya ridbyxor

-få tag i ett tävlings schabrak

-Katja kommer till Molly

Sen ska även det vanliga fixas!

Blir en uppdatering i kväll om falkträningen.


My number one

Kom på häromdagen att jag inte riktigt har "presenterat" My number one för er.

Molly som hon kallas är 5 år och är våran egna uppfödning.
Hon är efter Black Coffee-Lavirco-Chapman-Leopard. Mormorn Madame var tvåa på RIKS.
Som föl fick Molly korsförlamning efter att ha rullat fast i boxen och en lång period fick kämpa med henne, att hjälpa henne och dricka osv. Men hon repade sig sakta men säkert! Vi var väldigt nogranna att hon skulle ha täcke på sig så att hon inte skulle bli kall om ryggen, detta gjorde att inte förrän hon var 2 år gammal fick gå på sommarbete. Och sommarbetet vi valde ut till henne var väldigt kuperat så att hon skulle bygga upp muskler. Vi betäckte henne som 3 åring med Hohenstauffen II och som 4 åring fölade hon då och fick "My kind of guy" även kallad Hobbe. På hösten som fyraåring red pappa in henne och hon reds ca 2 månader på hösten och sen kom den hemska vintern! I mars i år så sattes hon igång av pappa och efter att han hade ridit henne några gånger så tog jag över, då vi skulle sälja henne så ser det bättre ut med en tjej som rider speciellt i och med att molly inte är så stor. Hade några köpare som kom och tittade men ingen som jag riktigt tyckte passade henne. Jag kan säga att jag var extra kräsen med mollys spekulanter!
I juni debuterade hon och jag i Båstad i en LB:1 och vilken fröjd det var att ha med henne. Hon var cool lugn! programmet gick rätt så bra, hade några småmissar. Trodde att vi skulle hamna runt 64% men vi hamnade på 69% vilket är super bra. Anledningen till att mamma och jag trodde att hon skulle hmna på lägre procent är för att vi är rätt så hårda i våra bedömningar och är inne i det "regionala" bedömningarna. Med de procenten hamnade vi på en fjärdeplats. super bra för första gången!

Hon har nu varit på 3 tävlingar och hon sköter sig jätte bra! Nästa tävlingen är nu Laholm där vi ska rida på långt spår och där bedömningen blir hårdare. Men man måste sträva efter att utvecklas!
Vi ska ev försöka kvala in henne till 4 års championatet, får se lite hur det går i Laholm.

Men målet är att försöka rida falsterbo till nästa år på henne. Lyckas vi inte med det så är det inte världens undergång, får vi vet att vi har en fin tävlingshäst för framtiden som så småningom ska gå in i avelsboxen.

Molly har en underbar personlighet, hon är otroligt social och kelig. Hon skulle kunna sitta i ditt knä. Snäll att ha med sig överallt. Hon är en av våra stjärnor <3





Umethist

Mea som hon kallas för till vardags, köpte vi 2006 då hon var 5. Tanken var att hon skulle vara en försäljningshäst som vi skulle få "rätt" på och utbilda och sen sälja. Men efter att vi hade jobbat med henne ett tag såg insåg vi att det inte skulle gå. I hanteringen så var hon hemsk, man kunde inte mocka till henne i boxen då slog hon. Skulle man lägga på ett täcke på henne i boxen så fick en person hålla henne och man fick hålla koll på henneså att hon inte kickade. Ställde man upp henne på gången så tryckte hon upp en i väggen när man skulle sadla eller fixa med täckena. 
I ridningen så var det pappa som red henne i början då hon reste sig och höll på. Efter ett tag så började Lisa rida henne och jag vågade mig upp efter ett tag. Hon var otroligt mycket grammanriden från Holland, man märkte det då hon aldrig tod stöd på bettet  och gick bakom lodplanen konstant. När vi tog hem henne till gården efter vintern(hon stod uppstallad vid ridhus på vintern) släppte vi ut henne i en större hage med gräs, jag tror aldrig att jag har sett en häst som var så glad. Det var underbart att se, jag kommer aldrig att glömma det!


Vi fortsatte att jobba med henne, speciellt pappa. Hösten kom igen och vi flyttade tillbaka hästarna till ridhuset. Jag började hoppträna henne lite och hon tyckte det var skoj men jag glömmer aldrig första gången vi skulle rida cavelletibommar. tror att där låg ca 8-10 bommar och hon bara kastar sig över dem i ett stort språng som om hon var rädd för dem. Det var då vi verkligen insåg att dem inte hade varit så snälla mot henne i holland.
Jag fick hjälp av min tränare med henne under året 2007 då vi intensivt försökte få rätt på henne. Vi lyckades med en del, äntligen tog hon stöd på bettet. Vi startade några tävlingar och resultatet var varierat men oftast så skulle hon bara till utgången. Jag började tvivla på oss, tvivla på mig att jag inte kunde rida. jag mådde verkligen dåligt då, många tårar fälldes. Men ibland så var hon bara så fantastisk och tog dem mest underbara sprången på träningen och skötte sig underbart på någon tävling.

I början på 2008 så skötte hon sig super och jag började undra när bakslaget skulle komma och mycket riktigt så kom det precis innan en tävling, hon skulle inte hoppa alls bestämde hon sig för. Jag åkte 2 dagar efter till en pay abd jump för att jag verkligen skulle få henne runt en bana. Hon stannade väldigt många gånger och ritten var ju inte den snyggaste. Efter det bestämde jag mig för att betäcka henne för att se om hon skulle ändra sig. Jag hade det väldigt klart för mig direkt vilken hingst jag skulle använda mig av. Niveau såklart, med det underbara temperamentet han har så skulle det bara kunna bli en super trevlig avkomma. Jag lät mea varva ner i ridningen och seminerade med niveau, tyvärr tog hon inte sig första gången så jag beställde semin en andra gång. Denna gången blev vi uppringda och dem meddelade oss att vi inte skulle få någon semin då han hade lämnat så lite men självklart fick vi välja vilken annan hingst av flyinges utan kostnad. Vi funderade mkt och hade några val och när vi meddelade flyinge dessa så skulle ingen av dem kunna leverera!  Jag fick nästan ett utbrott på flyinge, det är så typiskt dem! Efter en del funderande utan någon hingstkatalog så poppade iden upp om HipHop och han har ett super mysigt temperament. Vi fick ett underbart bemöttande från hingstägaren och de packade om för våran skull. Hon tog sig på första försöket!!! 
Hon fick ta det lugnt den första tiden så att vi inte utsatte fostret för någon risk men på hösten var hon fullt igång igen och vi gjorde några pay and jumps och en tävling på hemmaplan och vilken skillnad! Ingen tendens till att stanna, nä tvärtom hon sög tag i hindrena. Det var en helt underbar känsla, vi kändes som vi vet ett istället för att vi kämpade emot varandra.
I deccember så märkte man av att hon var besvärad så jag valde att låta henne bara gå i hagen och mysa med madicken. Sen på sommaren föddes nikki(Unique), en kopia av sin mamma till utseendet men med mycket mildare temperament.



Nikki vandes av i december och här är vi nu. Mea är underbar att rida, hon har förändrats! Vissa saker kommer inte försvinna men hon har blivit mycket bättre.


RSS 2.0